SBS Radio hoppar av det norska digitalradiosamarbetet Digitalradio Norge, skriver Radioassistant.com. Ole Jørgen Torvmark, som är chef för Digitalradio Norge, bekräftar för Radioassistant.com att SBS Radio inte längre finns med i samarbetet.

Anledningen till avhoppet sägs vara att SBS Radios ägare Pro Sieben Sat 1 inte vill ge det finansiella stöd som krävs för en utbyggnad av digitalradionätet via Digitalradio Norge. Kvar i samarbetet finns NRK och MTG Radio-ägda P4.

Nyheten kommer bara några dagar innan auktionen om det nya rikstäckande digitalradionätet ”Riksblokk II” genomförs nu på onsdag och torsdag. Auktionen gäller hela sändningsutrymmet i DAB-nätet fram till utgången av år 2031.

”Efter ett väldigt bra samarbete om radiodigitaliseringen med SBS under flera år, tycker vi det är tråkigt att deras ägare inte längre kan ställa upp med den finansiering som krävs. Samtidigt vet vi att SBS har haft en svår ekonomisk situation under en längre tid och vi har varit förberedda på att något sådant här skulle kunna ske” säger Ole Jørgen Torvmark till Radioassistant.com.

Socialisten François Hollande, som är en av två kandidater till Frankrikes presidentval 6 maj, vill satsa på digitalradio och införa en ny lag mot ägarkoncentration inom medierna.

François Hollande säger till Radioactu.com att han eftersträvar en balans mellan public service, närradio och reklamradio. Anslagen till public service ska behållas på nuvarande nivå och makten att utse public service-cheferna flyttas från presidenten till en parlamentarisk kommitté.

Stödet till närradio ska behållas, liksom skatten på radioreklam. François Hollande är även emot en sammanslagning av utlandsradion RFI och TV-kanalen France 24. Han vill behålla begränsningen av radioägandet, som gör att ett bolag bara får äga frekvenser som tillsammans når högst 150 miljoner potentiella lyssnare. Dessutom vill han införa en ny lag mot ägarkoncentration inom press, TV och radio.

François Hollande påpekar att det var under socialistiska regeringar som de stora etermediereformerna har genomförts i Frankrike. Han ser en utbyggnad av digitalradio som en fortsättning på den politiken.

”Socialistpartiet införde de två stora lagar som har utökat yttrandefriheten och utvecklat pluralismen inom radio (1981/1982) och sedan TV (2000 med digital-TV). Därför är vi även för en utbyggnad av digitalradion. Det är nödvändigt för pluralismen i detta medium, som fortfarande är analogt, och dessutom förbättras utbudet i många tätortsområden och på den franska landsbygden” säger François Hollande till Radioactu.com

Myndigheten för radio och TV inleder under våren tillståndsgivningen för digital kommersiell radio. Målsättningen är att utlysningen ska ske nu i april.

Det är två regionalt nedbrytbara nätverk (frekvenslager 3 och 4) som görs tillgängliga för reklamradion. Vart och ett av nätverken har plats för upp till 16 kanaler och antalet sändningsområden blir 34. Tekniken som används är DAB+.

Tillstånden kommer inte att kosta något, däremot tas en avgift ut som ska täcka handläggningskostnaden hos Myndigheten för radio och TV. Sista anmälningsdag är planerad till efter att public service-kommittén har lämnat sitt betänkande den 1 september.

Den internationella teleunionen ITU har godkänt DRM+ som internationell standard för digitalradio.

DRM+ har testats och utvärderats sedan 2009. Medan den ursprungliga versionen av DRM (Digital Radio Mondial) togs fram för frekvenser under 30 MHz, kan DRM+ även användas på FM-bandet.

Tekniken förespråkas av den europeiska organisationen Community Media Forum Europe, som ser den som ett bättre ekonomiskt och tekniskt alternativ till DAB och DAB+, framförallt för lokala radiostationer.

Det finns nu fyra ITU-standarder för digitalradio i frekvensområdet 30 MHz till 3 GHz. De andra är europeiska DAB/DAB+, amerikanska HD-Radio och japanska ISDB-T.

Det blir en lansering av digitalradio i Frankrike nästa år. Den nyheten släppte mediemyndigheten CSA idag.

CSA bjuder in intresserade att ansöka senast 27 februari. Tillstånden gäller hela multiplexer. T-DMB är fortfarande huvudstandard för digitalradio i Frankrike, men även DAB+ får användas. Sändningsutrymme finns både på band III och L-bandet och dessutom går det att ansöka om frekvensutrymme för satellitradio till mobila mottagare.

I tillstånden krävs att minst 20 procent av den franska befolkningen ska nås av sändningarna inom tre år. Den siffran stiger till 40 procent efter fem år och 60 procent efter sju år. Utbudet ska vara varierat och ska även bidra till ”allmän och politisk information”.

Lanseringen av digitalradio har försenats med två år i Frankrike, eftersom de fyra stora kommersiella radiobolagen har tvekat om en satsning.

Frankrike blir det elfte landet i Europa med permanenta digitalradiosändningar. De övriga är Storbritannien, Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna, Belgien, Schweiz, Tjeckien och Malta. Ytterligare sju länder bedriver försökssändningar: Österrike, Kroatien, Ungern, Irland, Italien, Polen och Spanien.

”Finns det över huvud taget någon strategi bakom ministerns och regeringens agerande beträffande införande av digital radio? Om så är fallet, hur ser den strategin ut?” Den frågan ställer Socialdemokraten Berit Högman, som är ordförande i riksdagens kulturutskott, till kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth i en riksdagsinterpellation.

Berit Högman påminner om att regeringen vill att Sveriges Radio och reklamradion samarbetar om digitalradion. Det samarbetet försvåras dock av att reklamradion bjuds in att söka tillstånd i december, medan beskedet om Sveriges Radios digitalradiosatsning dröjer.

”För att digital radio ska bli en framgång, inte minst ur ett medborgarperspektiv, krävs en tydlig strategi för detta från regeringens sida. Det som nu händer är att Myndigheten för radio och TV avser att utlysa tillstånd för digital kommersiell radio redan i december i år, medan digitalisering för Sveriges Radios del ligger i Public service-utredningen som ska vara färdig först nästa år” fortsätter Berit Högman i sin interpellation.

Kulturministern ska svara på interpellationen senast 6 december.

I december får reklamradion söka digitala sändningstillstånd hos Myndigheten för radio och TV. Men både reklamradion och Sveriges Radio varnar för att en tillståndsgivning nu kan försvåra en koordinerad satsning på digitalradio. Anledningen är att SR kanske måste vänta till 2013 på ett besked om sin del av satsningen.

Frågan om Sveriges Radios digitalradio ligger i den public service-kommitté som ska vara färdig i september 2012. Ett beslut tas av regering och riksdag om SR-s verksamhet året därpå. Samtidigt har både regeringen och branschen sagt att lanseringen av digitalradio förutsätter en samordning mellan SR och reklamradion.

Sveriges Radios VD Mats Svegfors pekar i sitt yttrande om Myndighetens planer på ”den uppenbara risk att privatradions och Sveriges Radios processer kring digitaliseringen av radions marknät hamnar i otakt”. Reklamradions organisation RAB skriver att ”en övergång till en digitaliserad marksänd privat radio måste vara mycket nära kopplad med public service motsvarande övergång”.

”Det råder oklarhet om och när SR kommer att påbörja processen med digitalradio. Det råder vidare oklarhet kring när, på vilket sätt och i vilken omfattning SR kommer att inleda digitala sändningar i större omfattning. Det finns en omfattande risk att SR inte kommer att inleda sin process under den närmaste framtiden. Det skulle innebära att den kommersiella radion förväntas inleda digitala sändningar innan SR inleder motsvarande sändningar. Det är ett scenario som är allt annat än lockande för den kommersiella radion. RAB bedömer att intresset från kommersiella radiokanaler att inleda digitala sändningar innan SR inleder digitala sändningar är ytterst begränsat” skriver RAB i sitt yttrande.

RAB upprepar dessutom sin åsikt att koncessionsavgifterna för analog radio måste sänkas ytterligare för att reklamradion ska ha råd med investeringar i digitalradio.

Läs mer om yttrandena från branschen på MRTV-s sajt.

Myndigheten för radio och TV har presenterat ett förslag till hur det ska gå till när de digitala sändningstillstånden fördelas. Nu vill myndigheten ha in branschens synpunkter.

DAB+-tillstånden för kommersiell radio ska enligt Radio- och TV-lagen fördelas av Myndigheten för radio och TV så att ”olika intressen och smakriktningar” tillgodoses. Kanalerna ska ägas av ”flera av varandra oberoende programföretag” och kan överlåtas ”under vissa förutsättningar”. Det går att söka både nationella, regionala och lokala tillstånd.

Tillstånden gäller utrymme i två regionalt nedbrytbara nät för digitalradio – ”lager 3″ och ”lager 4″. Totalt finns det plats för upp till 32 kanaler i vart och ett av landets 34 sändningsområden.

I en ansökan ska följande ingå: eventuella ägarkopplingar till andra ansökare, önskat sändningsområde eller sändningsområden, sändningstider, en programförklaring, tilläggstjänster, kapacitetsbehov, finansiella förutsättningar (med bifogad affärsplan), tekniska förutsättningar och åtaganden för att samarbeta med andra om bland annat multiplexering, tilläggstjänster och programguide.

Senast 14 november vill myndigheten ha in synpunkter på förslaget. Läs mer på Myndigheten för radio och TV-s hemsida.

Här är sändningsområdena – från norr till söder: Kiruna, Luleå, Arjeplog, Skellefteå, Umeå, Östersund, Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall, Gävle, Mora, Borlänge, Uppsala, Västerås-Örebro, Stockholm, Nyköping-Eskilstuna, Karlstad, Trollhättan, Göteborg, Skövde, Linköping, Norrköping, Borås, Halmstad-Varberg, Jönköping, Finnveden, Växjö, Visby, Västervik, Kalmar, Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad och Malmö.

 
I morgon tisdag inleds EBU-s årliga digitalradiokonferens, som den här gången arrangeras i EU-parlamentet i Bryssel.

På plats finns bland annat Sveriges Radios vice VD Cilla Benkö. På onsdag träffar hon, som styrelseledamot i EBU, EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och på torsdag har hon ett möte med Sveriges EU-parlamentariker.

”Public service-bolagen är satta under hård press i Europa både finansiellt och strukturellt och det finns stor anledning till att resonera med EU-s ledning vilken roll de anser att public service-bolagen ska ha i väl fungerande demokratier” säger Cilla Benkö i ett pressmeddelande.

Som en del av digitalradiokonferensen leder Lotta Bromé från P4 Extra ett radioprogram om radions framtid i Europa. Digital Radio Show direktsänds tisdag 16.00-17.00 från EU-parlamentets radiostudio och hörs på radiostationer i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Belgien och Italien. I Sverige och resten av Europa går det att lyssna på internet. Tidigare samma eftermiddag (14.00-15.00) sänds det franskspråkiga programmet Show sur la radio numerique.

”Det är en fullspäckad sändning som handlar om allt från digitalradion till hur radiobolagen i Europa samarbetar under stora nyhets- och sportevenemang” säger Lotta Bromé.

Tisdagen ägnas åt uppvisningar av ny teknik och nya produktionsmetoder. Själva konferensen, som hålls i EU-parlamentets plenisal, inleds på onsdag morgon av SR-s digitala strateg Mats Åkerlund, som är vice ordförande för EBU-s New Radio Group. Större delen av dagen är öppen även för icke-EBU-medlemmar och leds av moderatorn Erik de Zwart från nederländska Radio Veronica.

Mer om konferensen finns här. Ladda ned Lotta Bromés program som MP3-fil här.

Den brittiska mediemyndigheten Ofcom förlänger sändningstillståndet för Digital Ones nationella digitalradiomultiplex.

Digital One, som ägs av Teracom-motsvarigheten Arqiva, började sända 1999 och får nu fortsätta i ytterligare tolv år till 2024. På multiplexen sänds just nu Classic FM, Talksport och Absolute Radio (som också har nationella tillstånd för analog radio), Jazz FM, Planet Rock, Smooth, Amazing Radio, BFBS, Premier, UCB och Absolute-kanalerna Absolute 80′s, Absolute 90′s och Absolute Extra.

Ofcom har även givit en tolvårig förlängning av tillstånden för CE Digital-multiplexerna i Birmingham, Manchester och London, Bauers multiplex i Glasgow och Switch Digital-multiplexen i London.

Pure lanserar en ny fickradio som klarar de tre europeiska digitalradioteknikerna DAB, DAB+ och DMB-audio.

Move 2500 är en vidareutveckling av den tidigare modellen Pocket DAB 1500. Litumbatteriet räcker i 14 timmar och kan laddas i ett eluttag eller via USB i en dator eller stationär Pure-radio. Via USB-porten kan man även uppdatera programvaran. Hörlurarna har utvecklats internt på Pure och ska ta bort det mesta av ljudet från omgivningen. Det finns plats för tio förinställda digitala kanaler och tio kanaler på FM-bandet.

Move 2500 kommer i Storbritannien att säljas för 90 pund, vilket motsvarar 960 kronor.

Sveriges Radio vill ha en satsning på digitalradio med tekniken DAB+ och att reklamradion finns med. Men enligt SR måste flera saker lösas innan projektet kan sättas igång.

Sveriges Radio har, liksom reklamradion, PTS, Teracom och tre privatpersoner, lämnat synpunkter på den strategi för kommersiell digitalradio som tagits fram av Myndigheten för radio och TV. Sveriges Radio upprepar sina krav på extrapengar till parallellsändningar och på ett politiskt beslut i frågan.

I mars inleddes arbetet med en ”kontrollstation” mitt i tillståndsperioden för public service. Sveriges Radio tog fram en avsiktsförklaring och citerar ett stycke i synpunkterna till digitalradiostrategin.

”Det är ingen fråga som kan överlämnas till marknaden, radiobranschens aktörer och konsumenterna. Ett avgörande beslut om övergång till digitalradio, genom att ett nytt marknät byggs, kan endast fattas utifrån ett övergripande perspektiv av regering och riksdag” skriver SR.

En annan förutsättning för en satsning på digitalradion är att utbyggnaden planeras tillsammans med reklamradion. Det försvåras av att Sveriges Radio bara har tillstånd att sända digitalt i fyra områden – Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå. Dessutom behöver SR tid att planera inför ett byte av teknik från DAB till DAB+. I regeringens ”kontrollstation” ingår bland annat radiodigitaliseringen som en fråga. Men några samtal om digitalradion har ännu inte förts, skriver Sveriges Radio.

Ladda ned Sveriges Radios synpunkter i PDF-format här.

Radioseminariet Radiopuls på onsdag blir fullsatt, meddelar arrangören Teracom som även avslöjar att Glyn Jones från den brittiska multiplexoperatören Digital One blir en av talarna.

Glyn Jones pratar om Digital Ones historia och vad som händer i Storbritannien just nu. Simon Mason från Teracoms brittiska motsvarighet Arqiva ger sin syn på hur framtidens radiodistribution bör planeras.

Sedan tidigare är det även klart att Øvyind Christensen från norska kulturdepartementet kommer för att berätta om beslutet att släcka ned de nationella FM-sändningarna i Norge senast 2019. Boris Lochthofen från det tyska radiobolaget Regiocast bidrar med senaste nytt om den tyska lanseringen av digitalradio i augusti. Dessutom presenterar Anders Lithner från TNS Sifo nya siffror som visar hur radion står sig i konkurrensen med nya musiktjänster som Spotify. Seminariet, som ännu en gång leds av Thomas Ritter, avslutas med en frågestund.

I anslutning till seminariet visar Volvo, SAAB, BMW och Fraunhofer digitalradioutrustade bilar och Hifi-Klubben och norska Pinell ställer ut digitala radiomottagare.

Det är viktigt att både etablerade och nya kanaler får plats i digitalradionätet, skriver Radiobranschen och Teracom i sina synpunkter på digitalradiostrategin från Myndigheten för radio och TV. Teracom föreslår även att sänkningar av reklamradions analoga tillståndsavgifter kopplas till den digitala satsningen, medan Post- och telestyrelsen vill öppna för möjligheten att använda frekvensutrymmet för annat än radio.

Radiobranschen (RAB), som representerar de två stora kommersiella radiobolagen MTG Radio och SBS Radio, är i grunden positiv till Myndigheten för radio och TV-s digitalradiostrategi.

RAB anser att det finns flera krav som måste uppfyllas för att digitalradion ska slå igenom. Utbudet ska bestå av alla de kanaler som redan finns analogt och dessutom nya kanaler. Starten för reklamradions digitala sändningar måste ske samtidigt som Sveriges Radio startar sina sändningar. RAB pekar även på de stora investeringar som krävs och att de gör det svårt att motivera en satsning från de kommersiella bolagen.

”Utifrån dagens premisser har RAB svårt att se att seriösa aktörer ska vara intresserade av att satsa på digital privat radio. Det krävs tydliga politiska beslut som möjliggör långsiktiga investeringar och som säkrar att en övergång till digital radio blir framgångsrik. RAB anser att risken för misslyckande är överhängande om Myndigheten för radio och TV fördelar tillstånd utan övergripande ramar, utan allt eftersom ansökningarna tillkommer” skriver RAB.

RAB ger förslag på några förändringar i strategin. När det gäller frekvenserna vill RAB ha ett förtydligande av reglerna för frekvensfördelningen om flera privata aktörer ansöker om samma tillstånd och påpekar vikten av att dagens radiokanaler finns med vid lanseringen. RAB efterfrågar också preciseringar när det gäller kraven på minsta sändningstid och räckvidd.

RAB säger att det är bra att de sökande själva får bedöma vad som är acceptabel ljudkvalitet, men varnar för att det finns en risk för att det blir många kanaler med låg kvalitet. I strategin föreslås 16 radiokanaler i varje multiplex med en kapacitet på 72 kbit/s för varje kanal. RAB föreslår istället tio radiokanaler med 110 kbit/s. RAB vill också att de privata radiobolagen samsas i en multiplex, vilket skulle sänka investeringskostnaderna.

Post- och telestyrelsen understryker att dubbla sändningar, via analog FM och det digitala marknätet, är kostsamma och vill ge digitalradion en begränsad tid att etablera sig. Om satsningen misslyckas kan PTS tänka sig att använda frekvensutrymmet till annat. Att digitalradion inte slagit igenom sedan starten på 90-talet och att inga tillstånd givits till reklamradion visar att intresse kanske saknas från de kommersiella bolagen, skriver myndigheten.

”Spektrum har dock varit tillgängligt och testsändningar bedrivits i olika omfattning sedan mitten av 1990-talet i band III. Detta belyser att den mycket begränsade utvecklingen av marknsänd digital ljudrundradio varken beror på spektrumbrist eller frånvaro av lämpliga tekniska lösningar. Visar det sig att det även framöver saknas intresse att få tillstånd att bedriva marksänd digital kommersiell ljudrundradio bör frågan om annan användning av det aktuella frekvensutrymmet bli aktuell. PTS anser att det bör fastslås en rimlig tid under vilken marknadens aktörer ges tillfälle att etablera sig” skriver PTS i sina synpunkter på digitalradiostrategin.

Post- och telestyrelsen pekar även på webbradio som ett fullgott alternativ till marksänd digitalradio.

Teracom skriver i sitt yttrande att det är nödvändigt att Sverige tar ett beslut om ett slutdatum för övergången till digital radio, liknande det beslut som redan tagits i Norge. En effektiv användning av frekvensutrymme och att sändningarna får en omfattande täckning är också viktigt, enligt Teracom.

Tillstånden bör utformas så att ”digital kommersiell radio får goda förutsättningar att bli framgångrik”. Det kräver enligt Teracom ett brett och attraktivt utbud, starka aktörer med god radioerfarenhet, att nationella tillstånd med möjlighet till regional och lokal nedbrytning prioriteras framför regionala/lokala tillstånd, att näten utnyttjas effektivt, en utbyggnad i hela landet och flexibilitet att skapa tilläggstjänster.

Teracom saknar ett ”sammanhållet synsätt” när det gäller de digitala och analoga tillstånden och anser att det finns en osäkerhet om ”vilken plats och betydelse Sveriges Radio och Utbildningsradion har för strategin i praktiken”. Eftersom det kommer att säljas få mottagare i början, vill Teracom ge reklamradion ekonomiska incitament för en digitalisering – exempelvis genom att avgifterna för de analoga tillstånden trappas ned och kopplas till etableringen av digitalradio. Dessutom är det viktigt att både de nuvarande analoga kanalerna och nya kanaler finns med i utbudet, enligt Teracom.

Ladda ned synpunkterna i PDF-format här: Radiobranschen, PTS, Teracom, MTG Radio, SBS Radio, privatperson 1, privatperson 2, privatperson 3.

Folkpartisten Christer Nylander, som är vice ordförande i riksdagens kulturutskott, vill ge ekonomiskt stöd till radiodigitaliseringen. Det skriver Sydsvenskan.

Partiets förslag går ut på att reklamradion får sina koncessionsavgifter sänkta successivt mot att de satsar på en digitalisering. För Sveriges Radio blir det istället en engångssumma, antingen från de pengar som sparas om Radiotjänst läggs ned eller från överskottet som just nu finns på rundradiokontot.

”Sverige håller på att halka efter lite grann på det här området och det tycker vi är synd. Vår bedömning är att radion har en viktig roll också i framtiden och då är digitaliseringen ett viktigt steg i detta. Dels sänker det kostnaderna, men det innebär också förhoppningsvis en ökad mångfald för lyssnarna” säger Christer Nylander till Sydsvenskan.

Läs artikeln i Sydsvenskan här.