Sveriges Radio, SVT och UR har huvudsakligen uppfyllt sina public service-uppdrag. Det skriver granskningsnämnden för radio och TV i sin årliga granskning.

Nämnden riktar dock kritik mot alla de tre bolagen. När det gäller SR skriver man bland annat att informationen i SR-s public service-redovisning talar för att den digitala SR-kanalen P4 Plus borde ha anmälts till den förhandsgranskning som ska göras av nya programtjänster.

”I förra årets redovisning uppgav SR att bolaget under 2017 hade testat digitalkanalen P4 Plus och att försöket med kanalen skulle pågå fram till juni 2017 för att sedan utvärderas. I årets redovisning uppger SR att P4 Plus var i drift under 2017 och även fortsatt produceras och utvecklas. Informationen i redovisningen talar enligt nämndens uppfattning för att P4 Plus skulle kunna kunna utgöra en sådan ny permanent programtjänst som ska anmälas till regeringen för godkännande enligt punkt 9 i anslagsvillkoren” skriver granskningsnämnden.

Sveriges Radio har dessutom ”endast delvist” uppfyllt kravet på att redovisa nyckeltal på produktivitet. Nämnden tycker att SR inte har följt uppmaningen att sätta upp konkreta mål för effektiviseringsarbetet.

När det gäller minoritetsspråk har SR ”med viss tvekan” uppfyllt kravet på att ha en dialog med de berörda grupperna.

Granskningsnämnden skriver vidare att den inte ”delar bolagens tolkning av vad som utgöra kärnverksamhet respektive kompletterande verksahmhet”, men kommer fram till att bolagen har uppfyllt kraven ”utifrån sina egna definitioner och uppgifter”. Oenigheten gäller om program som läggs ut för efterlyssning kan ses som en kärnverksamhet.

”Att tillhandahålla program på tider som användaren bestämmer kan enligt nämndens mening kan enligt nämnden inte anses vara vad som i anslagsvillkoren avses med att sända program. Därmed utgör sådana program som tillgängliggörs på särskild begäran inte kärnverksamhet” skriver nämnden.

Mer:
Granskningsnämndens bedömning av public service-redovisningarna (PDF)

Radionytt Musik med aktuella spellistor från Sveriges viktigaste radiostationer finns nu att ladda ned som PDF-fil här. Radionytt Musik tar sommaruppehåll och är tillbaka 1 augusti.

	01 (01)	Luis Fonsi & Demi Lovato  ELVA VECKOR SOM ETTA Échame la culpa (Not on You)  UMG
	02 (02)	Mendez Everyday  UMG
	03 (03)	Vargas & Lagola Roads  UMG
	04 (07)	Darin Astronaut  TMG
	05 (04)	Imagine Dragons Whatever It Takes  UMG
	06 (08)	Darin Tvillingen  TMB
	07 (09)	David Guetta & Sia Flames  WMG
	08 (05)	John Lundvik My Turn  WMG
	09 (17)	Ina Wroldsen Strongest  SME
	10 (15)	Sandro Cavazza High With Somebody  UMG

För mer information om Radio Monitor, se www.radiomonitor.com eller kontakta Annica Forsman (0708-27 45 89 eller annica@radiomonitor.com).

En svensk ljudkampanj för Europride 2018 har belönats med ett guldlejon på reklamfestivalen Cannes Lions.

The Voice of Change skapades av reklambyrån Åkestam Holst och produktionsbolaget Flickorna Larsson och uppmärksammar att det i 60 länder fortfarande är olagligt att byta kön. Åkestam Holst fick för två år sedan ett bronslejon för kampanjen The Beard.

Det finaste priset – Grand Prix – gick i år till en sydafrikansk kampanj mot kvinnomisshandel från ölmärket Carling Black Label. En norska Amnesty-kampanj belönades med ett bronslejon.

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio.

Cajsa Lindberg slutar som P3-chef och ersätter Cecilia Bodström som utbudsdirektör på Sveriges Radio.

Som utbudsdirektör får Cajsa Lindberg ansvar för utvecklingen av form, format och innehåll i SR-kanalernas utbud. Hon är föräldraledig året ut och under tiden kommer innovationsdirektören Simon Gooch att fungera som tillförordnad utbudsdirektör.

”Cajsa Lindberg är en väldigt smart, ambitiös och driven publicist som passar perfekt i det här jobbet i den utvecklingsfas vi är inne i nu. Cajsa har också stor kunskap om den stora beteendeförändring hos publiken som digitaliseringen för med sig, och som är en stor utmaning för alla medieföretag nu” säger programdirektören Björn Löfdahl i ett pressmeddelande från Sveriges Radio.

Den tidigare utbudsdirektören Cecilia Bodström går tillbaka till redaktionellt arbete.

Cajsa Lindberg har tidigare arbetat på flera P3-redaktioner och P4-kanaler, startat och projektlett Musikhjälpen och varit chef för P3 och P3 Din Gata. Hon är sedan 2014 kanalansvarig för P3.

Ett gemensamt samiskt radio- och TV-bolag i Norge, Sverige och Finland är ett av förslagen i en ny rapport om ökad mobilitet inom Norden.

”De samiska avdelningarna på de nationella radio- och TV-bolagen spelar en viktig roll som kulturbärare och för att bevara de samiska språken. Det finns idag ett gott samarbete när det gäller både program och gemensamma nyhetssändningar. Ett mer institutionaliserat samarbete skulle kunna styrka den samiska programproduktionen och ge ett bättre utnyttjande av knappa resurser” skriver Ingvard Havnen, som har tagit fram rapporten på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

”Ett sådant institutionaliserat samarbete kan innebära upprättandet av ett gemensamt samiskt radio- och TV-bolag som får sina resurser och sin tekniska kompetens från de nationella radio- och TV-bolagen” fortsätter Ingvard Havnen, som även vill att de nordiska public service-kanalerna ”i största möjligaste mån” ska göras tillgängliga på digitala plattformar i hela Norden.

Mer:
Norden – nye muligheter (PDF)

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Sveriges Radio välkomnar public service-kommitténs förslag om att även digitalt innehåll ska ingå i kärnverksamheten och att utbudet ska fortsätta vara brett.

”Jag välkomnar att utredningen så tydligt slår fast att vårt kärnuppdrag är att erbjuda ljudinnehåll där publiken finns. Så arbetar Sveriges Radio redan i dag. Det innebär att vi kan fortsätta utveckla den typ av ljudformat som vår publik vill ha, på de plattformar där de vill lyssna. Det är oerhört viktigt för att nå inte minst den unga publiken med vår oberoende journalistik” säger SR-s VD Cilla Benkö i ett pressmeddelande.

Även förslaget om att stärka journalistiken i svagt bevakade områden får godkänt av SR.

”Det är en bra ambition, en stark lokaljournalistik är avgörande för demokratin. Idag är Sveriges Radio landets enda riksmedium, den lokala journalistiken är en del av vår livsnerv. Vi jobbar kontinuerligt med att frigöra resurser för att ytterligare utveckla lokaljournalistiken och för att röster, ämnesval och perspektiv från hela landet ska höras i våra rikssändningar. Så sent som vid årsskiftet förstärkte vi den lokala vevakningen” fortsätter Cilla Benkö, som dock samtidigt säger att det krävs extra resurser för att klara de nya uppdrag som kommittén vill ge till SR.

Däremot motsätter sig SR fortfarande den förhandsprövning som kan göras av nya tjänster och som enligt kommitténs förslag i framtiden även ska kunna göras på initiativ från SR-s konkurrenter.

”Vi måste nu läsa och analysera förslaget noggrant, men spontant ställer jag mig mycket tveksam till detta, inte minst på grund av att det är regeringen som i slutänden fattar de avgörande besluten. Jag känner en stor oro för att den oberoende journalistiken riskeras om staten genom en myndighet eller regering får ett inflytande över det publicistiska innehållet. Det vore också olyckligt att införa ett system där våra tjänster planeras av våra konkurrenter snarare än för vår publik. Det är oerhört viktigt att det även fortsatt är Sveriges Radio som avgör vilka områden och frågor som ska bevakas” säger Cilla Benkö.

Public service-bolagen ska fortsätta med ett brett utbud, ta hänsyn till dagspressen genom att främst publicera ljud och rörlig bild samt stärka produktionsbolagen utanför storstäderna. Det är några av förslagen som den parlamentariska public service-kommittén presenterar i dag.

Public service-bolagens anslag ska öka i samma takt som tidigare – alltså 2 procent per år, föreslår kommittén. ”Detta ger bolagen stabila ekonomiska förutsättningar samtidigt som det skapas ett effektiviseringstryck på verksamheten” enligt kommittén. Dessutom ska bolagen få tillgång till de pengar som sparas när Radiotjänst läggs ned, vilket ger cirka 166 miljoner i extra tillskott per år. För 2020 vill kommitén anslå 3 077,1 miljoner till SR, 5 041,2 miljoner till SVT och 445,1 miljoner till UR.

Bolagen ska koncentera sin verksamhet till sina ”kärnkompetenser”. Det betyder ljud respektive rörlig bild i marknätet, men även innehåll på ”bolagens egna plattformar på fritt tillgängliga och öppna delar av internet”. Från 2023 vill kommittén ha samma innehållsregler på internet som i marknätet och på längre sikt en mer teknikneutral reglering som knyts till uppdraget som sådant istället för till en viss sändningsform.

Sociala medier ska användas framförallt för att informera om utbudet och interagera med publiken. Däremot ska exklusivt material undvikas på sociala medier och hela program ska endast publiceras om det är nödvändigt för att nå en viss publik som inte nås via de egna plattformarna.

Public service ska även i fortsättningen nå minst 99,8 procent av befolkningen via marknäten. Även om TV-konsumtionen alltmer sker via internet, gäller det inte i samma utsträckning för radion, konstaterar kommittén. Det ska vara upp till Sveriges Radio att avgöra om företaget vill fortsätta sända DAB. Bolaget får i sådana fall ansöka om ett digitalt sändningstillstånd hos regeringen.

Utbudet ska ”fortsatt vara brett eftersom det endast genom en bredd i utbudet är möjligt att attrahera och tilltala hela publiken”. SR och SVT ska stärka nyhetsbevakningen i ”svagt bevakade områden” och samtidigt ta hänsyn till dagstidningarna genom att koncentrera sig på ljud respektive rörlig bild. Utbudet på de nationella minoritetsspråken ska ligga på samma nivå som nu, med undantag för jiddisch som bör få fler sändningstimmar. Med tanke på den politiska utvecklingen i Sveriges närmaste omvärld vill kommittén att Sveriges Radio får i uppdrag att ”tillhandahålla ett nyhetsutbud som ska vara relevant för människor i Sverige och för människor i Sveriges närområden som inte kan ta del av nyheter på svenska”.

Public service ska även stärka produktionsmarknaden i hela landet genom att låta produktionsbolag utanför storstadsregionerna producera program när det är möjligt.

Förhandsprövningen ska förändras så att även konkurrenter kan be Myndigheten för press, radio och TV att bedöma ”nya tjänster av större betydelse” och ”väsentliga ändringar av befintliga tjänster”. Om regeringen inte godkänner tjänsten ska den läggas ned. Tjänster som drivs mindre än ett halvår undantas. Kommitténs representanter för regeringspartierna och Vänsterpartiet reserverar sig mot förhandsprövningen.

Granskningsnämnden ska bedöma om public service-bolagen har uppfyllt sina public service-bolag vartannat år, istället för som nu varje år. Däremot ska bolagen fortsätta att lämna in sina public service-redovisningar varje år. Eftersom tillståndsperioderna blir längre ska en ”planerad avstämning” göras. Branschaktörer och intresseorganisationer ska bjudas in till en public service-dialog med public service-bolagen och företrädare för regeringen.

Styrelsen i Förvaltningsstiftelsen, som äger public service-bolagen, ska utses ”utifrån krav på kompetens, integritet och lämplighet” skriver kommittén. Stiftelsen får ett tillskott på 35 miljoner från public service-kontot.

Mer:
Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (PDF)

Sifforna redovisar daglig räckvidd.

Mer:
Kantar Sifos sida om PPM