Public service ska även i fortsättningen ha ett brett utbud. En sammanslagning av bolagen bör utredas och uppräkningen av anslagen trappas ned över tid. Det föreslår majoriteten i public service-kommittén, som har utrett förutsättningarna för nästa tillståndsperiod 2026-2033.
Fram till och med nästa år sker en årlig uppräkning av public service-bolagens anslag med 2 procent. Kommitténs förslag är att uppräkningen blir 3 procent 2026, 2 procent 2027-2030 och en procent 2031-2033. Enligt ordföranden Göran Hägglund innebär förslaget mer pengar till public service än med nuvarande uppräkningstakt. Det är däremot betydligt mindre än vad public service-bolagen har begärt för att täcka sina utgiftsökningar. Sveriges Radio har i sitt budgetunderlag föreslagit en årlig uppräkning på 3,5 procent. SVT ville ha 3 procent och UR minst 2,8 procent i uppräkning per år.
Kommittén vill ha ett ökat samarbete mellan public service-bolagen men vill inte peka ut på vilka områden. Däremot tycker majoriteten att det finns ”starka skäl” för en utredning av en framtida sammanslagning av SVT, SR och UR.
Det breda uppdraget för public service behålls men uppdraget ska skötas i rörlig bild och ljud och inte inriktas på text, men i förslaget finns ingen reglering av textinnehållet. Däremot föreslås att sponsringsreglerna för SVT ändras så att sponsring enbart får ske i anslutning till sport och Eurovision Song Contest.
Idag har SVT och SR sändningstillstånd för fyra kanaler var i marknätet. Kommitténs majoritet föreslår en mer flexibel regel som innebär att bolagen ska sända minst två och som mest fyra kanaler.
Det föreslås inte att SR ska bygga ut sina DAB-sändningar. Däremot kan SR ansöka hos regeringen om de vill utöka det digitala sändningsnätet. Teracom har för kommittén tagit fram de uppskattade kostnaderna för en utbyggnad under tio år. Enligt Teracom kostar en täckning på 43 procent netto 7 miljoner per år. Om nätet byggs ut till 65 procent av befolkningen skulle sändningskostnaderna vara 18 miljoner, vid 90 procent 45 miljoner, vid 98 procent 65 miljoner och vid 99,8 procent 135 miljoner. I uträkningen har man utgått från att FM-nätet behålls.
Förslaget från kommittén går nu på remiss, som ska ta ungefär tre månader. Därefter arbetar regeringen fram en proposition som lämnas till riksdagen före nästa sommar. Parallelllt kommer tillståndsvillkoren för nästa sändningsperiod tas fram.
”Jag har nu tagit emot kommitténs betänkande och vill rikta ett stort tack till ordförande Göran Hägglund och kommitténs ledamöter för det arbete och engagemang de lagt ner för att ta fram förslag på ett viktigt och omfattande område. Nu ska förslagen remitteras och därefter ska propositionen tas fram och presenteras om ett drygt år” säger kulturminister Parisa Liljestrand.
Den kommersiella radions villkor har inte ingått i uppdraget. Men Lars Leijonborg, som har representerat Liberalerna i kommittén, sade på en pressträff att majoriteten uppmanar regeringen att slopa koncessionavgifterna i linje med det förslag som Mediemyndigheten har tagit fram.
