Nina Wormbs presenterade på måndagen sin plan för hur radion ska digitaliseras med tekniken DAB+. Förslaget har tagits fram i samarbete med radiobranschen och ligger till grund för ett politiskt beslut nästa år. Nina Wormbs svarade på några frågor från Radionytt.
Varför blev det ytterligare en försening av digitaliseringen och varför behövdes den här samordningen?
”Vi har tidigare försökt och misslyckats med digitaliseringen. Man kan spekulera om att man kanske var rädd att misslyckas igen och att den här planen är ett sätt att undandröja osäkerhet” säger Nina Wormbs.
Kan radiobranschen verkligen klara att nå 50 procent digital lyssning på bara fem år?
”Det tror jag. Norge gjorde det och då kan vi lyckas också. Vi lyssnar mycket på radio i Sverige och utifrån det tror jag att det är en möjlig och rimlig siffra.”
Hur stort har radiobolagens inflytande varit i utredningens förslag?
”Mitt uppdrag har varit samordning, vi har pratat ihop oss. Sedan finns det några ställen där några har lagt in avvikande åsikter. När det gäller lyssningskravet på 50 procent ville till exempel Sveriges Radio ha 60 procent. Men i princip har de haft stor insyn. Vi har ägnat mycket tid åt tidpunkten för lanseringen och trodde till en början att vi kunde lägga lanseringen tidigare. Samtidigt har det varit viktigt att perioden för parallellsändning inte blir för lång. Den kostar mycket för bolagen – särskilt för Sveriges Radio som inte kan påverka sina kostnader.”
Tror du att de fyra sändarnäten, som har plats för upp till 60 kanaler, någonsin kommer att bli fullt utnyttjade?
”Det har tilldelats 22 tillstånd till den kommersiella radion och man kan tänka sig att Sveriges Radio fördubblar sina nuvarande fyra kanaler. Det skulle i så fall betyda 30 kanaler. På TV-sidan har vi många aktörer. En dröm vore om vi fick nya kanaler och nya aktörer även på radiosidan.”
Närradion får inte plats i digitaliseringen. Varför?
”DAB fungerar inte så bra för närradio och därför är förslaget att närradion fortsätter på FM. I Storbritannien har man gjort försök med småskalig DAB. Om det finns närradioaktörer som vill prova det så kan man göra det även här. Jag lägger inget skarpt förslag, men man skulle kunna överväga om frekvenslager 1 (som idag används av SR) skulle kunna användas till någon form av community radio på nationell nivå.”
En socialdemokratisk kulturminister har tidigare stoppat DAB-projektet, Miljöpartiet har varit skeptiska och Sverigedemokraterna är helt emot DAB. Finns det verkligen tillräckligt politiskt stöd?
”Kulturutskottet lämnade ett betänkande förra året och pratar man med dem är de för förändringen. Miljöpartiet skrev i sin motion att man vill följa den tekniska utvecklingen, men i somras sa partiet att man är för digitaliseringen. Det är bara Sverigedemokraterna som är helt emot som jag ser det.”
”Jag är ingen politisk analytiker, utan tjänsteman, och vill understryka att det här inte bara handlar om kulturpolitik utan även om infrastruktur. Det finns även en hållbarhetsdimension. På sikt blir det billigare och kräver lägre energiåtgång. I ett informationssamhälle bör man inte bara ha en infrastruktur utan flera. Det är dessutom ett sätt att utveckla marksänd radio, FM-nätet går inte att utveckla.”
Innebär de borttagna koncessionsavgifterna för FM ett statligt stöd till privata bolag?
”Nej, det tycker jag inte man kan säga. På TV-sidan är avgifterna borta och det är inte statligt stöd. Poängen är att avgifterna tas bort när de nuvarande tillstånden tar slut. Vi vet inte ens om de nuvarande aktörerna vill fortsätta och det är därför ingen garanterad inkomst för staten. De två typer av tillstånd som fortfarande har årliga avgifter finns där eftersom man hade en övergångsbestämmelse som inte blir tillämplig med vårt lagförslag. Man kan säga att det finns kostnader för olika inblandade.”
Du föreslår ett extra stöd från Rundradiofonden till Sveriges Radios digitala programverksamhet. Innebär det att Radio- och TV-avgiften måste höjas?
”Jag lägger mig inte i varifrån pengarna kommer ifrån. Sveriges Radio gör årliga anslagsframställningar och det finns olika sätt att göra det här. UR fick en stor ökning nyligen och jag menar att den här frågan är öppen för politiken att bestämma. Ska man genomföra det här är det en viktig fråga och inte så mycket pengar.”
Teracom gick nyligen ut med att de kommer att satsa stora summor på att modernisera FM-näten. Är det bortkastade pengar med tanke på att FM-näten ska sluta användas?
”Jag förutsätter att Teracom moderniserar i den takt som behövs för beredskapsskäl och för att utrustningen ska fungera. Jag tror att de gör sina kostnadsanalyser och att de inte gör onödiga investeringar.”
Norge har inte heller lyckats med DAB+, då bara 20-25 % lyssnar på DAB+, Resten lyssnar via nätet eller via TV nätet. Fåtal lyssnare per DAB+ station jämfört med analoga radion. Svårt att fylla upp de lediga kanalerna med stationer. Ca 50 % lyssnar via FM radion.
England har beslutat att de analoga stationerna, både på AM och FM som har 7 års tillstånd när de lyses ut igen skall vara på 12 år. samma problem i UK, svårt att få stationer i de lediga kanalerna. Dålig täckning, dåligt ljud, få lyssnare per station, brist på annonsörer.Samma i alla länder där DAB+ införts. DAB+ slår inte ut den analoga radion. Ingen land har efter 20 år fått DAB+ att passera analoga radion med 50 %. man måste då tvinga stationerna över till DAB+ som är mest konkurrensutsatt och lågt lyssnande per station.
PS FM radio kan utvecklas, då det finns massor av luckor för nya sändare idag och när SR,MTG. SBS släcker så finns det över flera 1000 frekvenser för nya stationer.