Regeringen lade idag fram sin proposition om public service inför nästa tillståndsperiod 2020-2025. Det mesta i propositionen utgår från förslagen som presenterades i juni av den parlamentariska public service-kommittén.
Innehållsuppdraget för public service-bolagen ligger fast med plats för både smala och breda program. Speglingsuppdraget, som ska se till att alla delar av landet skildras, finns också kvar.
En ändring är att regeringen till skillnad från kommittén vill fortsätta att öka utbudet på minoritetsspråk. Bland annat ska jiddish nu omfattas av samma villkor som de andra minoritetsspråken. Sveriges Radio ska även ansvara för att producera journalistik på språk som finns i Sveriges närområde.
Nyhetsbevakningen ska stärkas och regeringen vill att public service ska utöka sin journalistiska bevakning i svagt bevakade områden och dessutom får bolagen ett särskilt ansvar för att se till att det finns kvalitativa nyhetsmedier i de här områdena. För att uppnå detta ska public service-bolagen samarbeta med kommersiella medieföretag och samtidigt se till att konkurrenssituationen inte skadas. Hur samarbetet med kommersiella medier ska gå till är upp till public service-bolagen att avgöra.
Fokus för nyhetsverksamheten ska vara ljud och rörlig bild, men regeringen är dock tydlig med att det inte införs något förbud mot textpubliceringar.
Marknätet är av central betydels även under nästa tillståndsperiod, menar regeringen. Täckningskravet blir kvar på 99,8 procent i marknäten för radio och TV och antalet kanaler ska vara oförändrade. Det innebär att både Sveriges Radio och SVT ska ha fyra linjära kanaler var. För SR tillkommer även två extra kanaler i Stockholm och en i Malmö.
För DAB-radion gäller att Sveriges Radio om bolaget vill får fortsätta sända i nuvarande omfattning, alltså högst tio kanaler i fyra områden: Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.
Kommittén ville begränsa public service-bolagens aktiviteter i sociala medier. Regeringen säger att det inte är möjligt att genomföra på alla plattformar och att public service-utbudet måste finnas där publiken finns. Det är enligt regeringen oproblematiskt så länge bolagen har kontroll över vad som publiceras. Men public service-bolagen ska ha tydligare regler för hur publiceringar ska gå till på externa plattformar. De ska bland annat bedöma konsekvenser och risker för företagets oberoende och allmänhetens förtroende.
Regleringen av public service blir inte helt teknikoberoende, eftersom det kräver nya lagändringar. Förslag om detta läggs fram av en kommitté nästa år. Ett steg tas dock redan nu genom att public service-bolagens publiceringar på egna plattformar, som play-tjänsterna, kommer räknas som kärnverksamhet och till viss del kunna räknas in för att uppnå kraven i tillstånden. Det kan exempelvis göra det möjligt för SR att lägga ned DAB-distributionen av den finskspråkiga kanalen P7 Sisuradio. Regeringen säger dock att huvuddelen av uppdragen fortfarande ska uppfyllas i marknäten.
Förhandsprövningen av nya tjänster behålls, men det görs några ändringar i hur den fungerar. Granskningen ska endast göras av nya och större tjänster i kompletterande verksamhet. Dessutom ska andra än public service-bolagen kunna anmäla tjänster för granskning. Efter en prövningen tar regeringen det slutgiltiga beslutet om en ny tjänster får startas.
För att klara nya uppdrag, som exempelvis den stärkta lokala bevakningen, tillförs bolagen extraresurser. 166 miljoner kronor om året som tidigare gått till Radiotjänst flyttas till programbolagen i en engångshöjning. Dessutom görs en fortsatt uppräkning av anslagen med 2 procent per år. För Sveriges Radio skulle det här innebära ett anslag på 3,077 miljarder kronor för nästa år.
Förslaget till nya villkor för public service kommer upp till beslut i riksdagen i höst. Under hösten tas också regeringen ett beslut om nya sändningstillstånd för programbolagen.
Mer:
Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025 (PDF)
