Public service-bolagen ska fortsätta med ett brett utbud, ta hänsyn till dagspressen genom att främst publicera ljud och rörlig bild samt stärka produktionsbolagen utanför storstäderna. Det är några av förslagen som den parlamentariska public service-kommittén presenterar i dag.
Public service-bolagens anslag ska öka i samma takt som tidigare – alltså 2 procent per år, föreslår kommittén. ”Detta ger bolagen stabila ekonomiska förutsättningar samtidigt som det skapas ett effektiviseringstryck på verksamheten” enligt kommittén. Dessutom ska bolagen få tillgång till de pengar som sparas när Radiotjänst läggs ned, vilket ger cirka 166 miljoner i extra tillskott per år. För 2020 vill kommitén anslå 3 077,1 miljoner till SR, 5 041,2 miljoner till SVT och 445,1 miljoner till UR.
Bolagen ska koncentera sin verksamhet till sina ”kärnkompetenser”. Det betyder ljud respektive rörlig bild i marknätet, men även innehåll på ”bolagens egna plattformar på fritt tillgängliga och öppna delar av internet”. Från 2023 vill kommittén ha samma innehållsregler på internet som i marknätet och på längre sikt en mer teknikneutral reglering som knyts till uppdraget som sådant istället för till en viss sändningsform.
Sociala medier ska användas framförallt för att informera om utbudet och interagera med publiken. Däremot ska exklusivt material undvikas på sociala medier och hela program ska endast publiceras om det är nödvändigt för att nå en viss publik som inte nås via de egna plattformarna.
Public service ska även i fortsättningen nå minst 99,8 procent av befolkningen via marknäten. Även om TV-konsumtionen alltmer sker via internet, gäller det inte i samma utsträckning för radion, konstaterar kommittén. Det ska vara upp till Sveriges Radio att avgöra om företaget vill fortsätta sända DAB. Bolaget får i sådana fall ansöka om ett digitalt sändningstillstånd hos regeringen.
Utbudet ska ”fortsatt vara brett eftersom det endast genom en bredd i utbudet är möjligt att attrahera och tilltala hela publiken”. SR och SVT ska stärka nyhetsbevakningen i ”svagt bevakade områden” och samtidigt ta hänsyn till dagstidningarna genom att koncentrera sig på ljud respektive rörlig bild. Utbudet på de nationella minoritetsspråken ska ligga på samma nivå som nu, med undantag för jiddisch som bör få fler sändningstimmar. Med tanke på den politiska utvecklingen i Sveriges närmaste omvärld vill kommittén att Sveriges Radio får i uppdrag att ”tillhandahålla ett nyhetsutbud som ska vara relevant för människor i Sverige och för människor i Sveriges närområden som inte kan ta del av nyheter på svenska”.
Public service ska även stärka produktionsmarknaden i hela landet genom att låta produktionsbolag utanför storstadsregionerna producera program när det är möjligt.
Förhandsprövningen ska förändras så att även konkurrenter kan be Myndigheten för press, radio och TV att bedöma ”nya tjänster av större betydelse” och ”väsentliga ändringar av befintliga tjänster”. Om regeringen inte godkänner tjänsten ska den läggas ned. Tjänster som drivs mindre än ett halvår undantas. Kommitténs representanter för regeringspartierna och Vänsterpartiet reserverar sig mot förhandsprövningen.
Granskningsnämnden ska bedöma om public service-bolagen har uppfyllt sina public service-bolag vartannat år, istället för som nu varje år. Däremot ska bolagen fortsätta att lämna in sina public service-redovisningar varje år. Eftersom tillståndsperioderna blir längre ska en ”planerad avstämning” göras. Branschaktörer och intresseorganisationer ska bjudas in till en public service-dialog med public service-bolagen och företrädare för regeringen.
Styrelsen i Förvaltningsstiftelsen, som äger public service-bolagen, ska utses ”utifrån krav på kompetens, integritet och lämplighet” skriver kommittén. Stiftelsen får ett tillskott på 35 miljoner från public service-kontot.
Mer:
Ett oberoende public service för alla – nya möjligheter och ökat ansvar (PDF)
