De fyra oppositionspartierna anser att public service-bolagen har ”omfattande behov” under nästa tillståndsperiod, bland annat mot bakgrund av säkerhetsläget och ökad internationell konkurrens. De vill därför se högre anslag än vad som föreslås av public service-kommitténs majoritet.
”Vår gemensamma ambition har varit att föreslå en medelstilldelning för 2026-2033 som skapar goda möjligheter att fortsätta producera högkvalitativa program i en mer osäker framtid” skriver kommittéledamöterna Lawen Redar (S), Catarina Deremar (C), Vasiliki Tsouplaki (V) och Amanda Lind (MP) i en debattartikel på DN Debatt.
”Tidöpartierna har dessvärre prioriterat att hålla ihop sitt eget regeringsunderlag framför en långsiktig blocköverskridande överenskommelse. Mycket sent i utredningsarbetet har stora skillnader uppstått som en konsekvens av Tidöpartiernas interna förhandlingar, vilket förklarar de många reservationerna och det alternativa förslag till medelstilldelning som våra partier föreslår” skriver de vidare.
I sin gemensamma reservation skriver oppositionen att public service behöver ”riktade medel för beredskap och stärkt digital infrastruktur”. De föreslår därför 200 miljoner kronor i extra årligt anslag till SVT, 100 miljoner till SR och 50 miljoner till UR.
”Detta utgör grund för nivåhöjning hela tillståndsperioden och är därmed grund för uppräkning då det handlar om årliga kostnader i likhet med det företagen äskar. För 2026 föreslår vi sedan en uppräkning på 3 procent, under 2027–2030 en uppräkning på 2,6 procent och de tre sista åren, 2031– 2033, på 2,3 procent” skriver de i reservationen.
Oppositionsrepresentanterna kritiserar även majoritetens vilja att hålla tillbaka public service-bolagens textpubliceringar och närvaro på internetplattformar, till att jämställdhets- och mångfaldsperspektivet tas bort i villkoren för bolagen och till majoritetens förslag om en extern analys av produktivitet och effektivitet. De vill inte heller ha en ändring av antalet kanaler för SR och SVT i tillstånden – från de fyra per bolag som finns idag till mellan två och fyra.
”Företagen behöver anpassa sig till ett förändrat medielandskap och finnas där människor är, men att begränsa bredden genom att lägga ned en kanal med särskild målgrupp och prägel vore att minska utbudet på ett olyckligt vis – tvärs emot ambitionen för public service som kommittén enats om” skriver de.
I debattartikeln säger de att de fortfarande vill nå en ”bred politisk enighet inför framtagandet av proposition till riksdagen”.
