Den nederländska regeringen skär ned anslagen till public service, som en del av ett omfattande sparpaket.
När den nederländska koalitionsregeringen bildades efter valet 2006 utlovades 100 miljoner euro (drygt en miljard kronor) extra till public service under mandatperioden, som en kompensation för de kraftiga besparingar som gjordes av den förra regeringen.
Public service har redan fått 50 miljoner euro av extrapengarna, men av den återstående summan kommer bara hälften att betalas ut.
”Vi vill inte dra ned på våra ambitioner. Vi kommer därför se efter om vi kan göra effektiviseringar” säger Henk Hagoort (bilden) som leder public service-organisationen NPO.
Den socialdemokratiska utbildnings- och kulturministern Ronald Plasterk vill också att programbolagen utvecklar ”multimediestrategier”, som ska göra kanalerna mer innovativa och konkurrenskraftiga.
I år får public service 761,7 miljoner euro (7,7 miljarder kronor) i ”rikskanalbidrag” från statsbudgeten, varav 200 miljoner euro ursprungligen är från kanalernas reklamförsäljning. Dessutom har bolagen egna inkomster på totalt 43,7 miljoner euro. Ungefär en sjundedel av budgeten går till radion, medan resten används för TV och internet.
I Nederländerna sköts public service-verksamheten av tio kanalföreningar. De flesta har en viss politisk eller religiös inriktning. Till detta kommer fyra samarbetsstiftelser för gemensamma program som nyheter och utbildning samt nio religiösa programbolag. Föreningarna får sändningstid efter hur många medlemmar de har. TV-avgiften avskaffades 2000 och ersattes av finansiering via statsbudgeten.
I den nederländska regeringen sitter socialdemokratiska PvdA, kristdemokratiska CDA och det lilla protestantiska partiet Christen Unie.
