Folkbildning och journalistik för hela landet betonas i regeringens direktiv till den nya public service-utredningen. Direktiven presenteras på DN Debatt av kulturminister Parisa Liljestrand (M) och de tre kulturpolitiska talespersonerna Alexander Christiansson (SD), Roland Utbult (KD) och Robert Hannah (L).
”Det finns hos medborgarna en befogad förväntan om att radio och TV i allmänhetens tjänst ska fokusera på det som den kommersiella mediemarknaden inte erbjuder. I direktiven till utredningen väljer vi därför att betona det övergripande målet med folkbildande ambitioner samt public service-verksamhetens uppgift att leverera journalistik för hela landet, i enlighet med det speglingsuppdrag som finns och som utredningen också får i uppdrag att se över i sin helhet” skriver politikerna från Tidö-partierna.
Politikerna skriver också att utredningen ska tydliggöra public service-bolagens uppdrag ”så att det unika svenska ekosystemet med ett oberoende public service och livskraftiga kommersiella medier kan bibehållas och stärkas”. Dessutom ska uppföljningen och granskningen av bolagens verksamhet bli ”tydligare och mer transparent”. Säkerhets- och beredskapsfrågor ska också tas upp i utredningen, som ska ligga till grund för den nya åttaåriga tillståndsperiod som inleds 2026.
Det blir ingen utredning av en sammanslagning av de tre public service-bolagen. Däremot ska förslag tas fram för att samarbetet ska kunna öka.
Målet ska vara att tillstånden ska vara teknikneutrala. Regeringen tror att sändningar över marknätet kommer att vara viktiga även under kommande tillståndsperiod, särskilt när det gäller radion, och ger i uppdrag till utredningen att undersöka om det behövs en utbyggnad av Sveriges Radios DAB+-sändningar.
Utredningen blir en parlamentarisk kommitté med en ledamot från varje parti. Arbetet ska presenteras senast 30 april nästa år.
Mer:
Kommittédirektiv: Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service
