Riksdagens allmänna motionstid är över och flera ledamöter och partier har lämnat förslag som rör public service-radion.
Flitigast har Sverigedemokraterna varit. De vill slå ihop de tre public service-bolagen till ett för att ”generera samordningsvinster, effektivitetsförbättringar och att medel kan fördelas bättre”. Partiet anser att Sveriges Radio får en oproportionerligt stor del av resurserna till public service. En del av dessa kan istället gå till ”högkvalitativ journalistik och storslaget svenskt drama”, menar partiet som även vill se ett större nordisk samarbete. Dessutom föreslås att ett samhällsorgan ”genomgående kontrollerar saklighet och informationskorrekthet” i public service. Kritik riktas mot att man i sändningstillstånden ”fäster vikt vid könsfördelning och etnisk representation”.
Markus Wiechel (SD) föreslår i sin enskilda motion att delar av public service säljs ut. I en annan motion vill SD-representanterna Robert Stenkvist och David Lång att ledamöterna i granskningsnämndens utses av en parlamentarisk grupp. Runar Filper från samma parti föreslår i motionen ”Svenska som nationalspråk” att TV och radio bör ”vidta åtgärder för att stärka och återta det svenska språkets ställning i statliga medier”. Bland annat kritiserar han att kraven på svenska tagits bort i Melodifestivalen och Svensktoppen.
Kristdemokraterna vill i sin budgetmotion förtydliga granskningsnämndens utredningsansvar, så att motiveringarna i besluten blir bättre. Program i SVT ska endast i undantagsfall kunna sponsras.
Moderaterna föreslår en ny public service-utredning under den här mandatperioden som ska ge public service ”ett tydligare och mer avgränsat uppdrag” inför tillståndsperioden som inleds 2026. Under den kommande tillståndsperioden (2020-2025) anser partiet att det krävs åtgärder för att ”säkerställa den idag ifrågasatta sakligheten och opartiskheten i public service”. Det ska ske genom att utveckla granskningsnämndens uppdrag, se till att public service ingår i ett system för medieetisk granskning och att granskningsnämnden får sanktionsmöjligheter. De resurser som sparas genom nedläggningen av Radiotjänst ska gå till att sänka avgiften för avgiftsbetalarna. Dessutom bör SVT-s möjligheter till sponsring begränsas.
Edward Riedel (M) föreslår att all verksamhet inom public service och inte bara det som sänds i radio och TV ska kunna anmälas till granskningsnämnden. Dessutom vill han att public service ska motverka ”den starka centraliseringen av journalister till Sveriges största stad”. Lars Beckman (M) vill i en motion att nyhetsverksamheten inom public service ska kunna upphandlas från externa bolag.
Under rubriken ”En skarpare public service” menar moderaterna Maria Stockhaus och Camilla Waltersson Grönvall att det idag finns ett mindre behov av underhållning i public service och att uppdraget för public service därför behöver ses över. Fokus bör ligga på samhällsinformation som nyheter, faktaprogram, samhällsdebatt och vetenskap istället för stora underhållningssatsningar. I sin motion ”Sänk kostnaderna för public service” föreslår Sten Bergheden med Danmark som exempel en halvering av public service.
Centerpartiets Per Lodenius med flera skriver i en motion att public service även i fortsättningen bör ha ett brett uppdrag men att det samtidigt går att få ut mer för de resurser som läggs på verksamheten. ”Med nya digitala verktyg finns goda möjligheter att få mer public service utan extra kostnader” skriver Per Lodenius. I motionen föreslås även att public service-material ska tillgängliggöras bättre genom att även andra medier kan förmedla det.
Liberalen Bengt Eliasson skriver med partikollegor att självständigheten i public service-medierna bör grundlagsfästas, något som just nu ligger i en utredning som presenteras i augusti 2020. Även i den här motionen förespråkas att public service ska ha ett brett uppdrag.
