Anslagen till public service ska höjas med 3 procent nästa år, 2 procent årligen 2027-2030 och 1 procent årligen 2031-2033. Det föreslår regeringen och Sverigedemokraterna i propositionen ”En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033”.
Totalt kommer public service-bolagen att få 38 miljarder under nästa tillståndsperiod. Det är enligt kulturminister Parisa Liljestrand (M) mer än om man hade fortsatt med den nuvarande årliga uppräkningen med 2 procent. Public service-bolagen ska enligt kulturministern klara sin verksamhet genom att göra prioriteringar, hitta samarbeten och synergier mellan bolagen – särskilt på regional nivå – och dra nytta av teknikutvecklingen.
”Regeringens förslag till lag om public service och förslagen om villkoren för nästa uppdragsperiod, inklusive medelstilldelningen, följer de förslag som lämnats av kommittén. Verksamheternas oberoende och integritet värnas och beslutet kommer att leda till kontinuitet och tydlighet för public service” säger Parisa Liljestrand.
Den rödgröna minoriteten i public service-kommittén ville ha högre anslag till public service-bolagen: 3 procent 2026, 2,6 procent 2027-2030 och 2,3 procent 2031-2033. Dessutom föreslog de ett extra årligt anslag för kostnader som är kopplade till beredskapsuppdraget: 200 miljoner till SVT, 100 miljoner till SR och 50 miljoner till UR.
I pressträffen som Parisa Liljestrand höll tillsammans med representanter för Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna, berörde hon de extra kostnader som drabbar public service när andra bolag slutar sända på marknätet. Redan nu har betalkanalerna försvunnit från marknätet för TV.
”Andra bolag kan lämna marknätet under perioden och det ökar kostnaderna för public service-bolagen. Det här kan ses som en extraordinär kostnad och riksdagen kan ta ett extra beslut om det. Idag är det svårt att uppskatta hur stora kostnaderna blir och vi har därför tillsatt en distributionsutredning som ska se på distributionen, kostnaderna och regleringarna. Den ska redovisas 30 september” säger Parisa Liljestrand.
Public service-bolagen ska enligt propositonen få teknikneutrala villkor. Samtidigt ska kärnverksamheten definieras som att producera, sända och tilhandahålla ljud och rörlig bild. SR och SVT ska årligen redovisa hur de använder text i den redaktionella verksamheten, med uppgifter om varför text används. Detta ska sedan granskas av granskningsnämnden.
Andra förslag i propositonen är en dialog mellan public service och kommersiella medier när det gäller samarbete och att produktionen av program på nationella minoritetsspråk och teckenspråk ska utökas. Samtidigt ska ansvaret för det svenska språket stärkas, till exempel när det gäller språkvård, digitala verktyg och översättning. Bolagens organisation för inköp och produktionen ska bli bättre på planering och framförhållning, vilket ska underlätta för externa produktionsbolag att planera sin verksamhet. Ett krav skrivs in om att SVT och SR ska samarbeta med UR om distribution av UR:s program. De årliga public service-redovisningarna ska göras i sammanfattningar för allmänheten.
Idag finns det en skrivning om att public service ”bör” prioritera sina egna digitala plattformar framför externa, det ändras till att de ”ska” prioriteras. Det ska även göras en risk- och konsekvensbedöming om externa plattformar.
Förhandsprövningen av nya tjänster behålls utan ändringar men i public service-redovisningarna ska bolagen redovisa alla tjänster oavsett om de är nya eller befintliga.
Innehållsuppdraget till public service ska fortsatt vara brett och även de som inte tar del av utbudet ska ha nytta av verksamheten. Kravet på journalistisk bevakning av hela landet behålls, men det blir inget krav på stärkt bevakning av svagt bevakade områden. Public service-bolagen ska spegla förhållanden i hela landet och hela befolkningen, inte som idag hela landet och den variation som finns i befolkningen. Kraven på jämställdhet och mångfald tas bort.
Under tillståndsperioden ska organisationen av public service utredas inför nästkommande period, som inleds 2034. Dessutom ska tre analyser göras: en analys av påverkan på mediemarknaden, en extern analys av produktivitet och effektivitet och slutligen en forskningsstudie som belyser villkoret om opartiskhet.
Sändningarna via marknätet ska även under de kommande åtta åren nå 99,8 procent av befolkningen. Sveriges Radio ska sända mellan två och fyra kanaler var på marknätet, istället för idag fyra kanaler.
