Myndigheten för press, radio och TV publicerade i dag sitt utkast till en ”Strategi för tillståndsgivning för kommersiell radio 2018-2026.
Myndigheten vill att hela det tillgängliga frekvensutrymmet ska utlysas i höst. Först fördelas tre nationella nätverk med en täckning på minst 70 procent av befolkningen. Därefter fördelas regionala tillstånd som ungefär motsvarar P4-kanalernas områden. Sist fördelas lokala tillstånd där det finns frekvensutrymme för det.
Varje tillstånd går till den aktör som är beredd att betala mest pengar i en engångssumma i en sluten auktion och som uppfyller krav på finansiella och tekniska förutsättningar. Tillstånden ska gälla från 1 augusti nästa år till 31 juli 2026. Samma slutdatum ska gälla nya tillstånd som som tillkommer under tillståndsperioden.
De två stora kommersiella radiobolagen har haft olika åsikter om huruvida tillstånden ska vara nationella eller regionala. Bauer Media vill att reklamradion även i framtiden ska använda regionala tillstånd, medan MTG stöder tanken på nationella tillstånd. MPRT kommer i strategiutkastet fram till att ”förutsättningarna för att nå nationell räckvidd bäst nås genom nationella tillstånd” eftersom de skapar en ”jämbördig konkurrenssituation och främjar en livskraftig kommersiell radio”. Men regionala tillstånd ”kan bidra till mångfalden på marknaden” och MPRT vill därför även utlysa regionala tillstånd.
I det lagförslag som kom från regeringen i våras står det att MPRT ska ingripa mot ägarkoncentration och samarbeten som försämrar mångfalden på radioområdet. En tillståndshavare ska kunna ha flera tillstånd om det ”inte inverkar menligt på konkurrensen”. Men hur den bedömningen ska göras har regeringen inte reglerat.
MPRT har valt att utgå från de konkurrensrättsliga metoder som används av Post- och telestyrelsen och Konkurrensverket. I utkastet till strategi beskrivs bristande konkurrens som att ”en eller ett fåtal aktörer förfogar över huvuddelen av tillstånden inom ett sändningsområde”. Men inte heller MPRT har kommit fram till en enkel regel, utan menar att det ska avgöras i fall till fall om konkurrensen skadas. Myndigheten skriver också att antalet tillstånd i ett område påverkar avgörandet.
”Varje förfogande ska ses för sig. Av betydelse är hur många tillstånd som kan meddelas i sändningsområdet. Förekomsten av många tillstånd inom ett område ger utrymme för en aktör att förfoga över mer än ett tillstånd utan att det finns skäl att anta att det skulle inverka menligt på konkurrensen inom sändningsområdet” skriver MPRT.
En annan oklarhet i regeringens förslag var hur mycket radiobolag får samarbeta och ändå ses som separata bolag i tillståndsgivningen. Ett exempel är om produktions- och säljsamarbetet mellan Bauer Media och NRJ innebär att de inte kan få varsitt nationellt tillstånd. MPRT föreslår att det ska göras en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Samtidigt konstaterar myndigheten att det i förarbetena till lagen framgår att bedömningen ska vara striktare än i dag.
”Att en tillståndshavare låter en annan aktör sända ett visst programformat kan tyda på att den senare förfogar över tillståndet, vilket kan inverka menligt på konkurrensen. Enbart ett tekniskt samarbete kring utsändningen av en programtjänst kan däremot typiskt sett inte innebär att någon annan förfogar över tillståndet” skriver MPRT.
Vid ett informationsmöte i våras pratade MPRT om att ansökarna även skulle kunna rangordna de tillstånd de var mest intresserade av. Den idén har myndigheten dock övergivit.
MPRT kommer nu att genomföra ett offentligt samråd med den kommersiella radions aktörer och övriga intressenter, med målsättningen att ”skapa största möjliga transparens, tydlighet och försutsägbarhet”. Synpunkter ska skickas in till MPRT senast 9 juni.
Mer:
MPRT publicerar information om tillståndsgivningen här.
