Post- och telestyrelsen informerade under onsdagen branschen om myndighetens arbete med att ta fram nya frekvenser för reklamradion.
Prioriteten för PTS har varit att skapa frekvenser för minst tre nationella nät, något som verkar lyckas. Dessutom ska man hitta så många regionala och lokala frekvenser som möjligt.
Sedan arbetet startade förra året har PTS koncenterat sig på frekvenserna för nationell reklamradio. Myndigheten har sett över och modiferat 100 befintliga frekvensresurser. Effekter har höjts och att restriktioner kring sändningarnas riktning har tagits bort där det är möjligt.
Dessutom har PTS tagit fram 80 helt nya frekvenser över hela landet med varierande effekter och antennhöjder. PTS har försökt göra de nationella näten så lika som möjligt när det gäller täckning. Målet är en utomhustäckning på 80-85 procent av befolkningen. Hittills har PTS lyckats nå upp till 75-80 procent för de tre näten.
PTS har även fört diskussioner med grannländerna och har bland annat haft ett möte med sin danska motsvarighet. Mötet beskrivs av PTS som ”ganska positivt” och gav ett ”gott utfall” när det gäller att säkerställa och få godkännande för föreslagna frekvenser.
PTS går nu vidare med de regionala och lokala frekvenserna. Preliminärt blir det regionala frekvenser i åtminstone följande områden: Stor-Göteborg, Stockholms län, Nyköping, Dalarna, Gävleborg, Malmö/Lund, Skellefteå, Linköping, Sundsvall/Härnösand, Luleå och Gotland.
Myndigheten berättade även att man hittills inte har behövt flytta några frekvenser från storstädarna till angränsande regioner. Det betyder att Stockholm kan behålla sina tio frekvenser för kommersiell radio, inräknat de tre för nationell reklamradio.
PTS har nu två alternativ för det kommande arbetet. Det första är att man går vidare med att hitta fler frekvenser för de nationella näten och på så sätt öka räckvidden till de 80-85 procent som sattes upp som mål. Det andra är att framöver istället koncentrera sig på att hitta regionala och lokala frekvenser.
Arbetet med den nya frekvensplanen ska presenteras till regeringen senast 30 juni. Fram tills dess fortsätter PTS analysarbetet, tar in mer konsulthjälp och fortsätter samrådet med intressenter. De nya frekvenserna presenteras för branschen i omgångar var tredje eller fjärde vecka, med en målsättning om fem län åt gången. När arbetet är klart blir det ingen remissrunda, eftersom det skulle ta minst två eller tre månader plus genomförandet av förändringar. Istället vill PTS ha in synpunkter och kommentarer från branchen under arbetets gång.
Myndigheten för press, radio och TV fanns på plats för att informera om den kommande tillståndsgivningen för nästa tillståndsperiod, som gäller från 1 augusti 2018 och åtta år framåt. MPRT siktar på att lysa ut tillstånden tidigt i höst. För att det ska gå måste regeringen lägga fram sin proposition senast 21 mars, vilket möjliggör ett riksdagsbeslut före sommaren.
Efter utlysningen får ansökarna sex veckor på sig att ta ställning till vilka tillstånd de är intresserade av och hur mycket de ska värderas till. Dessutom kommer ansökarna att kunna prioritera tillstånd i den ordning de vill. Exakt hur det ska ske har MPRT ännu inte utarbetat. Tillstånden går till de som lägger de högsta buden för hela tillståndsperioden och hela avgiften ska betalas i augusti 2018.
MPRT kommer att utarbeta en strategi för tillståndsgivningen. Bland annat måste det klargöras hur sändningsområdena ska utformas för att främja konkurrens och mångfald även över tid. Det är även oklart om de som får de nationella tillstånden måste täcka hela sina sändningsområden och hur snart det ska i så fall ska ske. En annan fråga är möjligheten till regional nedbrytning av sändningarna för regionala program och framförallt regional reklam.
I den nya versionen av radio- och TV-lagen står det att man inte får förfoga över mer än ett tillstånd i ett sändningsområde om det kan ”inverka menligt på konkurrensen”. Frågan är dock vad som ska ses som förfogande av en frekvens. I lagrådsremissen står det att det kan gälla innehav av tillstånd, men även ett samarbete med en annan aktör i sådan omfattning att man inte längre har bestämmande inflytande över tillståndet. Flera remissinstanser efterfrågade fler verktyg för att se om ägandet av en frekvens skulle inverka negativt på konkurrensen. MPRT ser nu över frågan med PTS och Konkurrensverket och kommer att ta upp den i strategin, som kommer att presenteras någon gång i april.
Mer:
PTS publicerar löpande information om frekvensplaneringen här. Även MPRT har en infosida här.
