LYSSNA DIREKT:  Sveriges Radio P1 ¦ P2 ¦ P3 ¦ P4 ¦ P4 Plus ¦ Din Gata ¦ P6 ¦ P2 Musik ¦ Radioapans knattekanal ¦ SR Sápmi ¦ SR Sisuradio ¦ P4 Blekinge ¦ P4 Dalarna ¦ P4 Gotland ¦ P4 Gävleborg ¦ P4 Göteborg ¦ P4 Halland ¦ P4 Jämtland ¦ P4 Jönköping ¦ P4 Kalmar ¦ P4 Kristianstad ¦ P4 Kronoberg ¦ P4 Malmöhus ¦ P4 Norrbotten ¦ P4 Sjuhärad ¦ P4 Skaraborg ¦ P4 Stockholm ¦ P4 Sörmland ¦ P4 Uppland ¦ P4 Värmland ¦ P4 Väst ¦ P4 Västerbotten ¦ P4 Västernorrland ¦ P4 Västmanland ¦ P4 Örebro ¦ P4 Östergötland ¦ NENT Rix FM ¦ Star FM ¦ Bandit Rock ¦ Lugna Favoriter ¦ Power Hit Radio ¦ Bauer Media Group Mix Megapol ¦ Svensk Pop ¦ Lugna Klassiker ¦ Mix Megapol Göteborg ¦ NRJ ¦ Rockklassiker ¦ The Voice ¦ Radio 107.5 ¦ Vinyl FM ¦ Kommersiell radio Retro FM (Malmö) ¦ Närradio Fun Radio (Malmö) ¦ Guldkanalen (Helsingborg) ¦ Guldkanalen (Malmö) ¦ Hit City (Landskrona) ¦ Karlstads Nya Radio ¦ Pop & Rock (Vännäs, Lycksele, Uppsala) ¦ Radio Active (Ystad) ¦ Radio Prime (Strömstad) ¦ Radio Siljan (Mora) ¦ Radio Viking (Ekerö) ¦ Rocket 95.3 (Stockholm) ¦ Skärgårdsradion (Värmdö) ¦ Sveriges Kristna Radio (Stockholm, Södertälje, Kristianstad) ¦ Studentradio Pite FM ¦ Radio AF (Lund) ¦ Radio Båstad ¦ Studentradion 98,9 i Uppsala ¦ Webbradio BPM Malmö ¦ Country Rocks ¦ Dansbandsdax ¦ Dansbandskanalen ¦ Distfm.se ¦ Guldkanalen 60-tal ¦ Guldkanalen 70-tal ¦ Guldkanalen 80-tal ¦ Guldkanalen 90-tal ¦ Radio 50 Plus ¦

Danmark: Fem scenarier för public service

psdanmark

Den danska public service-utredningen presenterade sin rapport i måndags. I grunden har rollen för public service inte förändrats av digitaliseringen och den mer individualiserade mediekonsumtionen, kommer utredningen fram till. Fem scenarier presenteras för hur public service-medierna kan utvecklas de närmaste tio åren.

Det mest radikala förslaget är att public service-medierna DR och TV2 läggs ned. Andra möjliga lösningar är att pengarna går till enskilda program eller att kanaler läggs ut via koncessioner. Så här ser de fem scenarierna ut:

– Scenario 1: Public service överlåts till marknaden och de statligt ägda medierna läggs ned eller säljs.

– Scenario 2: Public service blir kvar men finansieras via en fond till enskilda program, serier och webbtjänster, alternativt via koncessioner till hela kanaler eller plattformar.

– Scenario 3: Public service koncentreras till DR, vilket ger mer plats till marknadens kommersiella medier.

– Scenario 4: Public service begränsas till innehåll som de kommersiella medierna inte kan leverera.

– Scenario 5: Public service-utbudet fokuseras på danskt innehåll.

Det är inte tillräckligt att erbjuda ett brett public service-utbud till medborgarna, menar utredningen. Lika viktigt är det att medborgarna hittar och använder innehållet. Därför behovs en slags kurering, så att användarna hittar program som ligger utanför deras intresseområden.

Utredningen kommer också fram till att public service-medierna måste finnas på alla plattformar, att det behövs ett bättre utbud för barn, att arkivmaterial ska göras tillgängligt utan kostnad och att lokala och regionala nyheter ska stärkas. Dessutom förespråkas ett utökat samarbete mellan public service-medierna, den kommersiella mediebranschen och offentliga institutioner.

DR-s styrelseordförande Michael Christiansen säger att utredningen ger en solid grund för beslut om framtiden för public service.

”Mitt intryck är att utredningen har ett balanserat och nyanserat förhållningssätt till de möjligheter och utmaningar som den internationella konkurrenser och förändrade medievanor skapar för dansk public service. Därför är min uppfattning att utredningens rapport ger en solid grund för framåtblickande politiska överväganden om dansk public service. Och jag tycker framförallt att det är viktigt att man i utredningen har hållit fast vid att public service spelar – och bör spela under de närmaste tio åren – en viktig roll i det danska samhället och för den enskilda. Jag ser fram emot den politiska debatten om vilket public service-utbud man vill ha i framtiden och hur det bäst ska uppnås” säger Michael Christiansen.

Mer:
Ladda ned rapporten som PDF här.

REKLAMSTATISTIK

+26,7 %

Mediebyråbarometern, september 2019