Regeringen publicerade idag sin proposition om att ersätta radio- och TV-avgiften med en individuell public service-avgift.
Förslaget är identiskt med den lagrådsremiss som regeringen lämnade i våras och som bygger på ett förslag från en enig parlamentarisk utredning. Den nya avgiften kan införas 1 januari nästa år, efter ett riksdagsbeslut i höst.
Public service-avgiften tas ut individuellt istället för per hushåll och blir 1 procent av den beskattningsbara inkomsten. Men den blir som högst 1 300 kronor per år för alla som tjänar mer än 13 600 kronor i månaden. Skatteverket får i uppdrag att ta in avgiften, vilket beräknas kosta 4 miljoner per år. Som jämförelse behöver Radiotjänst i Kiruna, som läggs ned nästa år, cirka 166 miljoner kronor per år för att samla in den nuvarande radio- och TV-avgiften.
Regeringen föreslår samtidigt flera ändringar som ska förstärka oberoendet hos public service-bolagen. Tillståndsperioderna blir åttaåriga och beslut om dem ska tas inför ett riksdagsval. Den första perioden, som inleds 2020, blir dock tio år, för att samordnas med riksdagsvalet 2030. Inför varje tillståndsperiod tas ett riksdagsbeslut om hur hög avgiften ska vara för hela perioden, men riksdagen ska även i fortsättningen ta beslut om anslagen till public service varje år. Dessutom ska aktiva politiker inte längre få sitta i styrelsen för public service-bolagen eller för den förvaltningsstiftelse som äger SR, SVT och UR.
Mer:
Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service
