Public service-kommittén överlämnade idag ett förslag om att ersätta dagens radio- och TV-avgift med en skatt.
Den nya skatten föreslås få namnet public service-avgift och blir individuell till skillnad från den nuvarande avgiften som betalas per hushåll. Den införs 1 januari 2019 och betalas av alla över 18 år med en beskattningsbar inkomst. Avgiften sätts till 1 procent av inkomsten upp till 2,127 inkomstbasbelopp. För 2019 blir den maximala public service-avgiften 1 308 kronor per år och den kommer att gälla för 67 procent av befolkningen över 18 år. Företag och andra juridiska personer undantas från avgiften.
Skatten ska tas in via Skatteverket och inkomstdeklarationen på samma sätt som begravningsavgiften. Pengarna går via en ”specialdestinering” till ett räntebärande konto – public service-kontot – i Riksgäldskontoret. Radiotjänst i Kiruna, som idag tar in radio- och TV-avgiften, läggs ned men får i uppdrag att under 2019 informera om det nya finansieringssystemet. Idag kostar Radiotjänsts verksamhet 166 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar 2 procent av de pengar som kommer in via radio- och TV-avgiften. Den kostnaden minskar till 4 miljoner när Skatteverket tar över uppgiften.
”Kommittén bedömer att uppbördsmodellen enligt detta förslag är långsiktigt stabil, legitim och värnar programföretagens oberoende. Den nya individuella public service-avgiften kommer liksom den nuvarande radio- och TV-avgiften att fungera som ett slutet finanseringssystem i vilket avgiftsmedlen kommer programföretagen till del utan att passera ett anslag på utgiftssidan i statens budget. Medlen är därmed inte takbegränsade och ingår inte i de årliga budgetförhandlingarna” skriver kommittén i sitt förslag.
Kommittén vill även stärka public service-bolagens oberoende genom att beslut om finansieringen tas för hela tillståndsperioden, som även förlängs från sex till åtta år från 2016. Avgiften ska bara gå till public service och inte till exempelvis myndigheter. Dessutom föreslår kommittén att riksdagsledamöter inte ska få sitta i styrelsen för Förvaltningsstiftelsen, som äger de tre public service-bolagen.
Ett grundlagsskydd för public service har diskuterats av kommittén. Ett sådant skydd skulle kunna skapas genom att reglera verksamhetens existens, oberoende och finansiering eller kräva kvalificerad majoritet i riksdagen för beslut om finansiering och reglering av public service.
Mer:
Public service-kommitténs förslag om finansieringen av public service (PDF)
