LYSSNA DIREKT:  Sveriges Radio P1 ¦ P2 ¦ P3 ¦ P4 ¦ P4 Plus ¦ Din Gata ¦ P6 ¦ P2 Musik ¦ Radioapans knattekanal ¦ SR Sápmi ¦ SR Sisuradio ¦ P4 Blekinge ¦ P4 Dalarna ¦ P4 Gotland ¦ P4 Gävleborg ¦ P4 Göteborg ¦ P4 Halland ¦ P4 Jämtland ¦ P4 Jönköping ¦ P4 Kalmar ¦ P4 Kristianstad ¦ P4 Kronoberg ¦ P4 Malmöhus ¦ P4 Norrbotten ¦ P4 Sjuhärad ¦ P4 Skaraborg ¦ P4 Stockholm ¦ P4 Sörmland ¦ P4 Uppland ¦ P4 Värmland ¦ P4 Väst ¦ P4 Västerbotten ¦ P4 Västernorrland ¦ P4 Västmanland ¦ P4 Örebro ¦ P4 Östergötland ¦ NENT Rix FM ¦ Star FM ¦ Bandit Rock ¦ Lugna Favoriter ¦ Power Hit Radio ¦ Bauer Media Group Mix Megapol ¦ Svensk Pop ¦ Lugna Klassiker ¦ Mix Megapol Göteborg ¦ NRJ ¦ Rockklassiker ¦ The Voice ¦ Radio 107.5 ¦ Vinyl FM ¦ Kommersiell radio Retro FM (Malmö) ¦ Närradio Dixie Radio (Stockholm) ¦ Fun Radio (Malmö) ¦ Guldkanalen (Helsingborg) ¦ Guldkanalen (Malmö) ¦ Hit City (Landskrona) ¦ Karlstads Nya Radio ¦ Pop & Rock (Vännäs, Lycksele, Uppsala) ¦ Radio Active (Ystad) ¦ Radio Prime (Strömstad) ¦ Radio Siljan (Mora) ¦ Radio Viking (Ekerö) ¦ Rocket 95.3 (Stockholm) ¦ Skärgårdsradion (Värmdö) ¦ Sveriges Kristna Radio (Stockholm, Södertälje, Kristianstad) ¦ Studentradio Pite FM ¦ Radio AF (Lund) ¦ Radio Båstad ¦ Studentradion 98,9 i Uppsala ¦ Webbradio BPM Malmö ¦ Country Rocks ¦ Dansbandsdax ¦ Dansbandskanalen ¦ Distfm.se ¦ Guldkanalen 60-tal ¦ Guldkanalen 70-tal ¦ Guldkanalen 80-tal ¦ Guldkanalen 90-tal ¦ Kanal Rewind ¦ Radio 50 Plus ¦

Bauer vill ha tillbaka årets koncessionsavgift

Bauer Medias tillförordnade VD Ted Johansson.

Den kommersiella radion i Sverige har drabbats av en kraftig nedgång i reklamförsäljningen under coronakrisen. Det gör att Bauer Media vill kompenseras av staten genom att få tillbaka motsvarande årets koncessionsavgifter. Konkurrentbolaget NENT anser dock att den lösningen vore orättvis.

Bauer tillförordnade VD Ted Johansson vill inte ge någon exakt siffra för försäljningsnedgången, men säger att det är i nivå med de 41 procent som redovisades i Mediebyråbarometern för april.

Bauer har permitterat så långt det är möjligt. Hundra medarbetare, ungefär hälften av Bauers arbetsstyrka, har gått ned i arbetstid med 20, 40 eller 60 procent. Det är främst på försäljningssidan som neddragningarna har gjorts, medan det är svårare att skära på programsidan.

Radiobranschen kunde inte ta del av det första statliga stödpaketet för medierna. Det är även oklart om de kan dra fördel av det planerade andra paketet, som ska gå till ”nyhetsmedier”.

”Vi utgår från att vi är inkluderade i det andra paketet men vi behöver veta om vi är det. Vi har informerat departementet om vår situation och vi har lagt fram att vi tycker att det sker en konkurrensvridning när vi är det enda mediet som betalar för att sända samtidigt som det går ganska långtgående bidrag till andra medier” säger Ted Johansson.

Bauer Media har även haft kontakt med politiker från Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna och enligt Ted Johansson finns en förståelse från politisk håll, men utan att det har givit konkreta resultat. Bauers förslag till politikerna är att bolaget får tillbaka motsvarande årets kostnader för sändningstillstånden.

”Vårt förslag är att man ska återbetala en del av våra koncessionskostnader. Då behöver vi inte bidrag och vi kan fortsätta att fungera och vara livskraftiga. Den kommersiella radion har kämpat för att nå lönsamhet i 20 år och har de senaste åren haft positiva resultat. Om man vill ha kvar mediemångfalden måste de hjälpa till. Det bästa sättet är att vi får kvitta ut det här året. Vi kommer inte tjäna pengar i år hur man än gör” säger Ted Johansson.

”Det här är en speciell tid som kräver speciella åtgärder. Inom några veckor behöver vi veta om vi kan få stöd eller inte. Vi behöver veta om vi kan behålla nuvarande organisation och kostnader” fortsätter Ted Johansson.

NENT Groups radiochef Christer Modig ser också gärna att den kommersiella radion får någon form av ekonomiskt stöd. Men han tycker inte att en återbetalning av koncessionsavgiften är en bra modell.

”Jag ser inte en återbetalning av en tillståndsavgift som vi betalade för två år sedan som en realistisk möjlighet. Hade det varit det gamla tillståndsförfarandet, då vi betalade en årlig avgift, hade det kanske fungerat. Men att radiobolagen kompenseras utifrån hur galet mycket man budat i en auktion tycker jag varken är rimligt eller rättvist. Istället bör den baseras på de förlorade intäkterna som i Danmark och Norge” säger Christer Modig.

Christer Modig vill även ha ett politiskt besked om framtiden för digitalradion.

”Vi har varit har varit tydliga mot departementet att vi måste få veta hur vi ska prioritera och var vi kan göra besparingar. Vi måste få veta vart svensk radio är på väg och hur regeringen ser på digitaliseringen” säger Christer Modig.

Förslaget från NENT är att de digitala tillstånden, som går ut om två år, förlängs med ytterligare åtta år för de aktörer som börjat sända. Dessutom vill bolaget att de analoga tillstånden, som gäller till och med 2026, knyts samman med de digitala tillstånden och därmed förlängs med fyra år för de bolag som satsar digitalt. Detta för att kunna göra en mer långsiktig digital satsning.

”Vi har kommit igång sent med DAB+ och Bauer har ännu inte startat. De digitala tillstånden löper ut om två år. Om vi ska kunna fortsätta och ta nästa steg, måste vi vara garanterade fortsatta tillstånd både på DAB+ och FM. Det finns fortfarande ledigt sändningsutrymme på DAB+ och därför borde de som sänder få en förlängning och att man sedan endast utlyser det oanvända utrymmet på nytt” säger Christer Modig.

Christer Modig ser en risk för att de globala jättarna konkurrerar ut den kommersiella radion om det inte skapas rätt förutsättningar för broadcastplattformarna FM och DAB+.

”Om det inte finns en broadcastradio i grunden och marknaden tas över av smarta högtalare så blir Google, Apple och Amazon gatekeepers som mycket väl kan ta betalt för att distribuera våra kanaler” säger Christer Modig.

I Danmark och Norge ersätts den kommersiella radion delvis för de uteblivna reklamintäkterna. I Finland har regeringen bett branschen komma med förslag på hur stödet ska utformas och ett regeringsbeslut kan komma att tas 18 maj.

Den danska lösningen innebär att ett tillfälligt statligt stöd har införts till tryckta medier, digitala nyhetsmedier och kommersiell radio. Ersättningen motsvarar 60 procent av de förlorade reklamintäkterna under perioden 9 mars-8 juli om försäljningsnedgången är mellan 30 och 50 procent. Vid en större nedgång stiger ersättningen till 80 procent.

I Norge kan kompensation sökas av nationella redaktionella medier, inklusive radion, med en omsättningsnedgång på minst 20 procent under perioden 1 mars-15 juni. För lokala och regionala medier är gränsen minst 15 procent. Medierna kan kompenseras med upp till 60 procent av inkomstbortfallet. Stödet är dock begränsat till högst 15 miljoner norska kronor per bolag och till 300 miljoner totalt för hela mediebranschen. Dessutom justeras stödet efter att hänsyn tagits till permitteringar av journalister och eventuella andra statliga stödåtgärder.

REKLAMSTATISTIK

-41,4 %

Mediebyråbarometern, april 2020

KALENDER

26 okt Podcast Day, London.
29-30 okt Radiodager, Oslo.
4 nov Radio- och poddagen 2020, Stockholm.
13-15 dec Radiodays Europe, Lissabon.
24-25 mar Radiodays Asia, Kuala Lumpur.